Att 5 poäng kan göra så mycket...

Att fem ynka poäng kan betyda så mycket. För det gör dem verkligen. I allafall för mig. Jag fixade mina första 5 högskolepoäng igår. Kanske låter löjligt, men jag känner mig ett par centimeter längre än innan. Är till och med lite stolt över mig själv. Fem poäng är ingenting egentligen, men jag har simmat i ett hav av tvivel på siståne. Men jag klarade det. Med marginal dessutom. En självförtroendeboost av betydelse. Imorgon är det dags att inkassera ytterligare fem poäng. Jag ska klara det, jag kommer klara det.

Idag är en stor dag. Jag ska på möte med representanter från Sida. Tänker inte berätta vad det handlar om, för jag har en teori om att jag kanske blir mer besviken om det inte går som jag vill om folk vet om det innan. ( Men jag har på mig min fina skinnslips och en fräsig skjorta så det går nog bra.)

...Morning glory.

Vilken morgon! Vaknade vid halv 6 en halvtimme innan väckarklockan skulle föra liv. Lyckades laga den godaste mannagrynsgröt jag ätit. På med lite äppelmos och ett par russin. Den annars så sura tanten på våningen under hälsade glatt när jag var på väg till tåget. Tjena hej! Läste i City på tåget om Hammarbys avancemang till Royal League efter 1-0 vinsten borta mot Malmoe FF igår. Anslutningståget från Älvsjö till Flemingsberg var i tid. Solen lös men luften var friskt sval. En sån futil sak som att jag har en bra hårdag känns som ett säkert tecken på att det kommer bli en bra dag i min ytliga lilla värld. Kom till biblioteket och min favoritfåtölj var ledig. Kvinnorna ser oförskämt vackra ut denna förmiddag. P3 i hörlurarna och de dissar Thomas Bodström så skönt. Ser en massa Djurgårdare gå förbi med belåtna miner. ”Where were you when you were shite?” Ler tillbaks för jag vet att dem aldrig kan bli som oss. Vi har något som de inte har. Stackars satar, de kommer aldrig få veta hur det kan vara. Klacksparkens vänner, Hammarby IF. ”Ni bara sjunger när ni leder”. Koncentration. Fokus. Ner med näsan i böckerna, här ska det pluggas. Det blir en bra start på en vecka som kommer bli bra.Jag ska ju på Halloweenmaskerad på lördag...

Det här är inte jag.

Jag känner inte igen mig själv. Jag brukar ha dåliga dagar nån gång ibland. Men inte hela veckor som nu. Jag blir påverkad av faktorer jag aldrig brytt mig om tidigare. Jag grubblar. Jag överanalysrerar. Jag ältar. Jag självömkar. Det här är ju inte jag, inte en chans. Skammen ligger på lur men det är stoltheten som ska härska. Snart är det måndag. Då jävlar, då ska jag tillbaka.

"Förändra sig kan ingen - men bättra sig kan alla"

"Förändra sig kan ingen - men bättra sig kan alla" - Ernst Von Feuchtersleben.

Jasså? Jag försöker och försöker men det händer ingenting.

Pissvecka.

2 små saker som livar upp dock.

1.Dokumentären "No direction home" med Bob Dylan av Martin Scoursese ikväll kl 22.05 på svt2.
2. Monster Magnet spelar på Arenan den 22 Mars.

Lack.

Jag lackar på mig själv för att jag är dum i huvudet. Jag lackar på mig själv för att jag är kräsen. Jag lackar på mig själv för att jag inte kan spara pengar. Jag lackar på mig själv för att jag super för mycket. Jag lackar på mig själv för att jag inte orkar vara världens bästa kompis. Jag lackar på att jag inte sa att jag älskade henne. Jag lackar på mig själv att jag inte är mer målmedveten. Jag lackar på mig själv för att jag är slö. Jag lackar på mig själv för att jag felprioriterar hela tiden. Jag lackar på mig själv för att jag inte ens försöker. Jag lackar på mig själv för att jag inte kan hålla käft. Jag lackar på mig själv för att jag inte visar mina vänner den respekt och kärlek dem är värda. Jag lackar på mig själv för att jag inte slutar röka. Jag lackar på mig själv för att jag tar för mycket skit. Jag lackar på mig själv för att jag inte tog chansen när jag hade den. Jag lackar på mig själv för att jag är lack.
Lack, lack, lack, lack.
Bad day.

Det var bättre förr...

Har precis gått ifrån ett seminarium på skolan. Men istället för att åka hem och leka så måste jag vara kvar på skolan för att plugga. Jag saknar skoltiden då skolan hade sin tid och ens egen fritid hade sin.

Nu: Seminariet slutar men man måste stanna kvar för att skriva en replikuppgift. Sen väntar jobbet.

Då: Skolan slutar och man cyklar hem och spelar tv-spel.

Nu: Föreläsningen slutar men man måste stanna kvar och gå igenom grupparbetet som ska vara klart imorgon. Sen väntar jobbet.

Då: Skolan slutar och man cyklar hem till en kompis och testar snus för första gången.

Nu: Föreläsningen slutar men man måste till biblioteket för att kurslitteraturen är slut på akademibokhandeln. Sen väntar jobbet.

Då: Skolan slutar och man cyklar hem glad i hågen över att man fått pubishår.

Nu: Duggan är färdigskriven men man har redan ångest över nästa. Sen väntar jobbet.

Då: Skolan slutar och man åker till hanveden och käkar krokodiltårar, 10 stycken för en krona.

Nu: Seminaret är slut och man måste köpa mer kurslitteratur för ett par miljoner. Sen väntar jobbet.

Då: Skolan slutar och man åker hem och tjuvringer till mormontemplet.

Det här med att växa upp och ta ansvar för sina egna studier är inte riktigt min grej. Så lite som möjligt, så sällan som möjligt. Tack.

Oldtimers.

När jag blir gammal vill jag inte vara bitter. Jag vill vara modern och inte sitta kvar i 2000-talets början. Jag vill ha ett eget liv, kanske en rolig hobby eller två. Jag vill ha kompisar som man kan gå på bingo med. Jag vill absolut inte sitta på ett ålderdomshem och bara gnälla. Jag vill vara precis som de två gubbarna i 80 årsåldern jag satt brevid på tåget tidigt imorse.
De verkade vara bästa kompisar, de skämtade och skrattade. De hade varsin gitarr med sig och var nog på väg till ett rep. Gubbarna började diskutera hur väggarna längs banvallen vid stuvsta station såg så trista ut nu när Connex eller vilka det är hade tagit bort alla graffiti. Varför ta bort all färg och byta ut det mot tråkiga grådaskiga ytor undrade den ene av dem. Den andre tyckte likadant och fortsatte med att många av de där ungdomarna är ju riktiga konstnärer. " Det enda som är tråkigt är när de bara skriver sina tags" fortsätter han.
Han använde faktiskt det uttrycket, "Tags". Det kan inte vara vanligt att gamla gubbar på 80+ vet vad en tag är för något.
Så vill jag också vara när jag blir gammal. Jag vill ha en sund syn på de ungdomskulturer som finns då och ha koll på de uttryck som används av dem som kommer bli vår framtid.

Jag hoppas verkligen att mitt kompisgäng fortfarande har kontakt med varandra när vi närmar oss slutet. Fatta att samla ihop det gamla gänget och våra rullatorer och dra på något rockhak som lirar gamla stenkakor med Kyuss. Sitta och dra rövarhistorier om hur kul vi hade "back in the days" och tjuvnypa den unga servitrisen i arslet.

Det är nästan som om man ser fram emot att bli gammal.

Bitterhetsakademien.

Åkte till Campus tidigt igår morse för att plugga. Efter 12 intensiva pluggtimmar åkte jag hem och sov. Somnade vid halv nio tiden och har precis nu vaknat upp. 12 timmars plugg och 12 timmars sömn. Blir samma procedur idag, men med mindre sömn.

Någon som har ett meningsfullt liv över? Någon?

Bonjour Tristesse..

Helgen var kul. Club sky valley blev en succé och det mesta flöt på utan komplikationer.
På Söndagen blev jag väckt äckligt tidigt för jag och min familj skulle åka goKart. Det var riktigt roligt! Men det var tur att de inte hade blåstest för jag körde typ rattfull. Senare på Söndagen bar det av hem till Simon för vårt nya tradiotsenliga Bakishäng. Förutom jag och simon så var som vanligt Elin, Månika och Edvin där. Vi kollade på Cheech & Chong och käkade munchies. Trevligt.

Annars har veckans timmar spenderats med att plugga en jävla massa. Vi har tenta snart och paniken börjar smyga sig på. Vi har en massa andra uppgifter som ska lämnas in innan tentan så det är svårt att bara fokusera på den.

Igår spelade Jellyfish syndrome, Fingerspitzengefühl och Colour Haze på Anchor i Club Distortions regi. Jag jobbade sent igår så jag kom lite efter alla andra. Jag drack 2 öl och såg Jellyfish sen stack jag hem för att plugga. Tråkigt, för jag hade velat se Colour Haze men dem skulle gå på så sent. Och jag är ju ansvarsfull nu för tiden tydligen..(?) Köpte en skiva i allafall, Münchensessions med Los Natas. Galet skön!

Helgen kommer bestå av jobb och plugg, inte alls så stimulerande. Men det måste göras. Pepp pepp pepp!!!!

Världens vackraste.

Hon lös. Hon alldeles strålade, tjejen jag såg på pendeltåget idag. Hon var det vackraste jag sett. Hon skrattade och hon log. Rynkade på näsan och såg ut sådär som man bara kan tänka sig. Jag kunde inte sluta titta, försökte men det gick inte. Hon gestikulerade och pratade med sin vännina. Våra blickar mötes och hon log. Ljusblå ögon att dö för.Tåget rullade in på Huddinge station och de gick av. Jag såg genom fönstret hur de kysstes. Lesbisk kärlek, vackert orättvist.

Tro

Jag skulle vilja befinna mig i någon troendes hjärna för en dag. Tror de verkligen? Är det inget som de bara säger? Alla religioner vill växa, men hur ska de kunna värva medlemmar utan att beskriva en bild av kontakt med högre makter? De måste säga att de tror, för att bli sedd som en troende. Jag tror inte de tror, jag tror de bara vill tjäna pengar. Genom sin tro.

Hopp och kärlek - Allt som behövs.

Som en orgasm.

Tonight is the night,

För helvete!