Jag är en legoriddare med snygga jeans

Tentaångest. Tentaångest.Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest. Tentaångest.

Jag är uppriktigt trött på att ha tentaångest. Jag gillar inte ordet, jag gillar inte företeelsen och jag förstår inte varför jag drabbas av den varje gång det vankas tentamen. Jag tänker sluta att lida av tentaångest. Vad är det man har ångest för? Det värsta som kan hända är att man inte klarar den. Men då skriver man om den tills man presterar poäng nog. Svårare än så behöver det inte vara. Jag tänker inte låta den nå mig något mer. Jag ska bli tentaångestens värsta fiende. En riddare med snygga jeans och dumbristig (?) ignorans som vapen.
Jag har tenta på måndag, men har inte ägnat en sekund åt att förbereda mig inför den. Istället för att älta och ha ångest inser jag att jag helt enkelt får skylla mig själv och så lämnar jag det där. Och ser till att jag börjar plugga i tid till omtentan (lätt att säga nu ja).

Eftersom jag inte är mer än människa och gör nästan vad som helst för lite pengar så kan du hyra mig om du har problem med tentaångesten. Jag kommer och dräper den med kölappen från arbetsförmedlingen. Kontakta mig via mail så sköter vi det administrativa.

Johnossi - Santa Monica bay

Med handen på bloggen

Jag tar bloggen till hjälp. Inte sista utvägen men nästan. Om jag lovar här på bloggen, dyrt och heligt, att jag ska vara produktiv när jag vaknar och göra i alla fall någon av alla de saker jag måste göra, så kanske jag håller det löftet. För uppenbarligen räcker det inte att jag lovar mig själv(hey kiddo, vem försöker du lura? Du har ingen disciplin). Måndag och Tisdag. Två dagar som jag i helgen öronmärkte för plugg, förutom jobbet då. Jag har inte pluggat, inte ett skvatt.
Jag är besviken på mig själv. En sjukt jobbig känsla. Så here goes:

Härmed lovar jag dyrt och heligt att jag ska spendera morgondagen med att plugga och vara duktig och städa och diska och skriva och hämta böcker och dansa en liten dans och träna och läsa och ringa ambassaden och ringa csn och gå upp tidigt och bara röka lite.

Så.. vi får se om det hjälper.

Waikie-piakie: Kasabian - Club Foot

Listmongo

(Fick en "blogglista" mailad till mig, this is for you,baby)

Senast sedda film? Deuces Wild
Senast köpta CD? The Kooks - Inside in/Inside Out
Sparar till? Amsterdam
Väntar på? Våren
Pålägg som gäller? Ost
Dagens dryck? Vatten
Senast lästa bok? Ett öga rött
Senaste Maträtten: Pastasallad, balkanstyle
Senast köpta klädesplagg? En rätt ful T-shirt
som jag undrar varför jag köpte.
Senaste repliken? "Nej, det har jag redan gjort"
Senaste inköpet? Busskort
Hårfärg? Brun
Var har du ont? I huvudet, typ bakom ögat.
Kan du stå på händer? Ha, klart som korvspad jag kan!
Musik just nu? Johnossi
Två bra band? Sparzanza & Arctic Monkeys
Två bra filmer? Guds stad & Slagskott, haha
Två saker du gjort idag? Motionerat och köpt cigg
Två saker som du alltid har med dig? Mp3 & kontokort
Två personer som borde dö? Satans busschauffören & hans släkt.
Längtar till? Långresan
Önskar du vore bättre på? Sjunga
Senaste personen du pratade i telefon med? Pelle & Mats, samtidigt.
Senaste datorprogrammet du körde? Azureus
Hur många timmer sover du per natt? Snittar på 5
Gillar du att laga mat? Hellre än bra.
Vad vill du bli? Stolt över mig själv.
Vad tycker du om den här listan? Jag ångrar att jag tog mig tid.

Drowning moron

Jag är dum i huvudet. Jag var och simmade idag, väldigt skönt, framför allt med tillhörande bastubad. Simmade på där i basängen och började tänka på lite allt möjligt. Tänkte nog lite för mycket för jag glömde bort att jag simmade, vilket resulterade att jag typ höll på att drunkna. Jag glömde bort att röra armarna. Och benen. Jag försökte så graciöst som möjligt att ta mig upp till ytan igen för att undvika att dra blickar till mig. Det fungerade sådär. Jag såg ut som en skadeskjuten therese Alshammar på E. Folk tittade. Tog mig till basängkanten oxh pustade ut, och skrattade åt mig själv. Sen åkte jag hem för att se att jag skulle få tillbaka på skatten. Oh yes. Hela 84 kronor. Laget runt gubbar!

Graham Coxon - You always let me down

Sing halleluja!

Språkbeskrivning är tråkigare än testikelcancer.

Vad brinner du för i vår?

Jag blev överrumplad av frågan. Vad brinner jag för i vår? Inte en aning. Jag gillar inte frågor som jag inte har svar på. Måste man brinna för någonting? Självklart inte, men allt blir så mycket roligare om man har någonting speciellt att göra. Det känns så i alla fall. Jag tror inte att jag någonsin verkligen brunnit för något - åtminståne inte under en längre period. Allt blir slentrian så fort, och då blir lågan bara en glöd och jag vill ha mer än så. Jag är girig som fan. Jag vill ha absolut allt, men jag är för bekväm för att ta det. Jag försöker att brinna för studierna, men allvarligt, jag är obehagligt medveten om att jag aldrig riktigt kommer att brinna för skolan. Jag pluggar för att jag tror att jag måste. Kanske för att jag någon gång ska kunna brinna för något. Jag tror att jag behöver brinna för något. Tänk om det är så att hela jag går på sparlåga när jag inte gör det. Tänk om jag blir värsta snubben när jag väl brinner för något. Tänk om just jag blir den där lirarn du skulle vilja vara. Tänk om jag vaknar varje morgon med ett flin och bara känner mig bra. Tänk om jag börjar göra vettiga saker med mitt liv. Tänk om jag skulle sluta bli så satans bakfull. Tänk om jag alltid skulle vara på bra humör och vara världen bäste vän. Tänk om jag skulle börja spara pengar. Tänk om jag skulle börja tänka om och hålla käften och börja leva i nuet.

Självmål

Spriten och Bäckström spela boll, spriten vann med elva-noll.

Jag kapitulerar, viftar med den vita flaggan och ger härmed upp kampen mot alkoholen. Jag har ju ändå ingen chans. Jag blir krossad, överkörd, utspelad och näst intill förnedrad. Och jag brukar trots allt toppa laget innan fest. In med det sunda förnuftet på topp tillsammans med vetskapen om att jag jobbar dagen efter. Jag placerar den tydligt inte alls så stabila disciplinen i målet. Bygger vidare med ett balanserat mittfält med ledorden; Man kan ha roligt utan alkohol.
Allt för att inte sprityttern och rökbacken ska få övertaget. Men mitt lag har ingen sammanhållning. Inget teamwork. Var för sig fungerar dessa komponenter hyffsat, men i det lag som kallas Fc Bäckström går det bara inte. Jag kanske skulle bänka rökbacken och sprityttern. Men jag vet ju att dom är de enda spelarna i mitt lag som på egen hand kan avgöra matchen. Bländande teknik och cyckelsparkar i krysset. Problemet är att det ibland blir självmål. Alla dessa jävla självmål.

Och plötsligt känner man sig väldigt stel och osmidig.

http://video.google.com/videoplay?docid=515642196227308929&q=russian+climbing

Danko Jones/Brant Bjork

Jag har en tendens att leva över mina tillgångar och nu har verkligenheten kommit ifatt mig. Jag äger 4 kronor. Det betyder att jag kommer att gå miste om Danko Jones/Brant Bjork konserten imorgon. Det är inget annat än en hemsk jävla katastrof. Fan att jag inte kan ha lite framförhållning.

Maktmissbruk

Jag har jobbat ohälsosamma 28 timmar den här helgen, som en riktigt knegarsvenne. Farfar skulle vart stolt.

Inatt hade jag makten över musiken. Jag drömde att det spelades musik överallt, som från en jättestor stereo som ljöd precis överallt. Ingenstanst var det tyst. Och jag bestämde musiken. "Dj-gud" typ. Jag hade stora problem att välja om jag skulle spisa grymt bra musik, så att alla blev glada, eller om jag skulle spela det mest mediokra och irriterande som jag kunde hitta så att alla blev galna och inte gillade mig speciellt mycket. Jag vägde för- och nackdelar emot varandra. Plus och minus. Jag valde att spela det sistnämda. Alla led och bönade och bad att jag skulle spela någonting annat. Jag bara skrattade åt de små liven och njöt av min makt. Undrar om det säger något som mig som person?

Fistful of love

En gammal lärarinna från högstadiet kom in på jobbet ikväll. Hon synade mig upp och ned och gav mig en blick som skrek "Ha, jag visste väl att du inte kommit längre". Jävla kärring tänkte jag och gav henne min bästa " Ha, du luktar fortfarande fisk och är sjukt ful!"-blick. Jag hoppas att hon tolkade min blick rätt. Och jag vet, jag är fedt mogen.

Tråk

Jag spenderade ett par timmar av min lediga dag med att plugga språkbeskrivning. Är så sjukt trött på nominalfraser, semantik, fonetik och tsro-adverbial så jag kan spy. Räcker det inte med att man faktiskt förstår, kan stava till, och sätta orden i rätt sammanhang? Måste man kunna vad det är för något sorts ord? Skitonödigt egentligen, typ som matematiken i gymnasiet. Men man gör vad man måste göra, så att säga.

He fooled my ass.

- Bäckström...

- Ja Hej! Jag ringer från...

- Jag vill inte ha eller köpa något, hej d..

- VÄNTA, det är viktigt!

- Jaha, vad vill du då?

- Jag ringer från blabla och undrar om du kan tänka dig att svara på lite frågor om dina konsumtionsvanor..

- Men , nej, hej d....

- Men snälla, jag måste få in svar, annars får jag ingen lön..

- Va?

- Ja, men snälla, det går fort.

- Men... vafan, Okej´rå...

Jag är alldeles för snäll. "Några frågor" förvandlades snabbt till en myriad av totalt ointressanta och irrelevanta frågor som tog 15 minuter att svara på. Jag är säker på att den sluge fan lurade mig. Men den grabben måste vara skådespelarmaterial, det lät nästan som om han skulle börja gråta. Jag skulle sagt nej och hej.

Wake-up song: Dungen - Panda

Excuse me Mr.

Precis när jag känner att jag börjar komma in i skolan och jag fått lite distans till det jag gjort och lite ordning på det jag gör nu, så måste man snart börja om. I april ska de nya ansökningarna vara inne och jag har inte en aning om vad jag vill göra. Tanken har slagit mig att lämna stan ett tag men jag vetefan om jag klarar mig utan Stockholm. Men alla de saker som håller mig kvar här är också dem som gör att jag drömmer mig bort. Jag skulle nog må bra av att bryta mina gamla förutsägbara mönster. Men jag är lite feg. Jag tänker för mycket på vad som kan gå fel. Har på känn att jag kanske kommer att ångra mig om jag inte gör något. Men mycket är csn:s fel. Jag vet inte hur jag ska kunna lämna Stockholm när jag inte får ta studielånet. För att jag ska komma i fas med dem så krävs det att jag lever på existensminimum under ett halvår. För att komma ikapp, fast tvärt om. Csn är skit, skit, skit.

Men annars är allt bra. Det känns som om min egna lilla uppförsbacke börjar ta slut, slut, slut.

Slumplåt: Johnny Cash & Bob Dylan - The Girl from North Country