Livet ar sjukt bra just nu. Har spenderat dagen i en hangmatta med bira och notter med gentleman, Amos Lee och Raven i ipoden. Fantastiskt! Nu ar det buckettime!

Ses i nangialia!

Statskupp!

Frihet at folket! Lets go revolutionary on their ass!

(Olen ar god och solen ar varm, jag gillar det)

I'm off to somewhere else. Don't cry baby

Imorgon är det dags. Jag har inte packat en liten tygbit än och i tvättstugan ligger det en hög med kläder som ska tvättas. Alltid i sista minuten, men varför bryta ett vinnande koncept?
Det kan hända att bloggen uppdateras någon gång under resan men ett säkrare tips om du är nyfiken på vad jag sysslar med egentligen är att kolla in min resedagbok.

Hejdå problemfyllda, jobbfyllda, ångestfyllda Sverige. Hejdå världens bästa kompiskrets.
Hej sol, palmer och singha.

Vi ses till jul!

Honey and the moon

Vaknar strax efter 13 av en konstig men rolig dröm. Ner för trappen och tryck på kaffeknappen. Jag har semester och det känns ovanligt. Har lite skuldkänslor för att jag sovit bort halva dagen men sen är kaffet klart och solen på altanen lockar. DN, kaffe och cigg med The Charm från högtalarna. Jag har semester och börjar så smått inse att jag inte behöver göra ett skit och att skuldskänslorna är obefogade. Bara en handfull saker kvar att fixa och det är flera dagar kvar så lugn kompis. Tittar i brevlådan och mitt simkort har kommit hem och det är skönt att vara nåbar igen. Mobilen piper och Murre berättar via sms att han dyker upp i Thailand eller i något angränsande land i November. Redan nu ser jag framför mig hur Murre spisar Bonnie Tyler och Total eclipse of the heart på högsta i solnedgången och vi skrattar och kommer ihåg världens bästa barndomstider. Jag har semester och inte ett enda skäl till klagan.

weikeision-san

Jag och Kebab-Eloff var på Trädgården i fredags och det var sjukt roligt. Allt och ingenting hände och järnen och ölen var gratis och jag såg Kebab-Eloff dansa till ravemusik. Kebab-Eloff berättar mer hos sig.

Ni anar inte hur mycket färre stenar jag har i mitt bröst och hur mycket rakare min ryggrad är nu. Ni anar inte hur mycket glädje och frihet som bara forsar ur mig nu. Nu, nu, nuuuu har jag Semester. Inget mera jävla jobb på minst tre månader. Det är behövligt för mitt jobb höll på att göra mig gammal. Tjurig, trött och frekvent användare av dåliga ordspråk. Jag kom på mig själv med att använda uttrycket "jadu, alla sätt är bra utan de dåliga" idag och då är man illa ute.
Det var verkligen i grevens tid semestern kom alltså. Jag är så glad nu, det är så oerhört skönt och vore du här skulle jag fanimig kyssa dig!

Lite skitsnack bara

3 arbetsdagar kvar tills semestern och därmed livet börjar. Jag älskar semestrar. Allt är fixat inför resan, visum, vaccinationer, försäkringar och kalsonger. Ikväll ska jag hänga med Eloff på tu man hand på Trädgården och dansa på bardiskar och lite så. Jag gillar på Trädgården, Eloff och bardiskar så det blir nog hur bra som helst. Eloff ville vidare till någon dancehall/reggea grej sen men vi får se. Först ska jag bara jobba några få timmar. Jag borde tejpa igen min plånbok och stänga kontot för jag bränner pengar som aldrig förr. Det är kanske inte så smart men det är ju så många grejer som måste drickas och så mycket grejer som måste ägas. Det kan ingen planerad resa i världen ändra på så det är bara att gilla läget. Jag ska bli farbror vilket är sjukt bra. Jag ska bli världens bästa farbror och den självklara personen att fråga när det börjar vankas utköp. Bajenmatcher(inga derbyn dock) och grönalund. Dessutom kommer jag nog använda den lille människan som lockbete alá hundtricket. Får tillbaka mitt telefonnummer i början av nästa vecka också, så jag är snart back in biss. Har dock inte ett nummer kvar så det vore bra om ni hörde av er sen. Kommer fixa en resedagbok sen så de som är intresserade kan följa min resa. Det är min Mamma som tvingar mig. Hon är helt övertygad om att jag kommer få en egen liten kvadratmeter på Bangkok Hilton och risken finns ju. Lägger upp en länk här innan jag drar i alla fall. Och om du inte röstar den 17:e så är vi inte vänner längre. Måste säga att Mastodons nya Blood Mountain är grymt bra och att Amos Lee kanske har den finaste rösten. Resten tar vi någon annan dag.

Trainwreck

Det var likadant på tåget idag, som om folk räknat bort sig själva och gett upp. För visst kan man inte vara lycklig i en sån här värld? Inte för att jag eller du är bättre på något sätt men om man inte ens försöker längre är det liksom slut, finito och risk för evig olycka.

Åh mobilio åh mobilio

Första problemet som mobillös: Hur fan ska jag vakna i tid imorgon?

Andra problemet som mobillös: Hur ska jag veta vad klockan är när jag väl kommit utanför dörren? Mitt armbansur söp jag ju bort för länge sen.

Keep it loose Keep it tight

Hur kan en pengeltågsvagn full av människor vara så tyst? Nästan utan undantag ser jag döda andefattiga blickar. Någon löser korsord och någon läser en pocketbok från topplistan. Något av Guillou eller den där om fruar från Mossviken. Tjejen med militärjacka och hästsvans slumrar mot fönstret och den äldre damen mitt emot mig spänner sina armar hårdare runt sin väska när killen från möjligtvis Balkan sätter sig bredvid. Det är tyst och man kan, om man lyssnar noga, höra missnöjet som jäser. Alla i vagnen andas missnöje. Kanske över livet själv, kanske över jobbet eller kanske över den tvättid som väntar dem vid slutdestinationen. Ett leende besvaras med sänkta blickar och olust. Människorna i vagnen tycker jag synd om. Levande död kan inte vara kul.

fria livet

Jag har kanske 100 skäl till ångest idag. Andra festdeltagare har det troligen också. Det var förfest innan förfesten och billigt vin. Det var bål i Annies lilla etta tillsammans med två dussin folk. Det var varmt och köket som rökrum och blyga blickar på sockersöt. Det var födelsedagsfest på Trädgården och slipsen var på. Gratis sprit och öl och lite tafatta danssteg på en bardisk. Kedjerökning och fylletjafs. Virrigt letande efter hon som jag ville skänka min uppmärksamhet i utbyte mot iallafall någon minut. White russians och glada återseenden. Tröttma och det bästa botemedlet svepning. Patetiska men trevliga fyllesamtal om svunna tider och saker som aldrig blir av. Vänners snedsteg och hintar om söndagens onda. Nattbuss och borttappad mobil. Söndagmorgon och startskott för 12 timmar ågren.

Fuck you. Fuck you very much ågren. Jag tänker inte bry mig. Sitta och gnälla över en borttappad mobil är en del av mitt gamla jag. Skit händer. Är det jobbigt att jobba en dag extra och köpa en ny? Oroligheten för det man kanske sa eller gjorde igår inte var så genomtänkt är ju totalt onödig. Det var fest, skit händer. Fan, vi har det allt bra endå, mat på bordet och tak över huvudet. Att man ens har mage att spotta ur sig så mycket jämmer som man faktiskt gör. Nej, Fuck you ågren och ångest. Fuck you och bye bye! Hej och välkommen klackspark. Det löser sig och hakuna matata.

Ledighetskommiteén åker till Bolaget.

Inatt drömde jag att jag att jag blev skjuten i huvet och dog. Vad fan betyder det?

Förövrigt så vill jag tro att världen blev en lite roligare plats att leva i för precist 23 år sedan idag.

Execution Song

Jobbade 16 timmar i sträck igår vilket förstås är helt värdelöst. Vanligt långpass och sen inventering direkt och sen hem och stup i säng kl 00.00. Visst, det ger pengar men man jobbar för att kunna leva, inte lever för att jobba. Någonstans i mitten på detta maraton dök Anna & Johanna från gamla klassen upp och överraskade mig, ända från Upplands-väsby. Sånt är så uppskattat när man blivit en slags eremit förslöad av att alla bara är några mobilsignaler bort eller ännu sämre bara ett sms bort. En kram och ett leende är bättre i verkligheten.

4 arbetsdagar att gneta igenom innan jag får en välbehövlig semester. Får vila ut någon vecka innan jag sätter mig på direktflyget till bangkok. Skönt med direktflyg så man slipperköpenhamnsresenärerna i kostym med en sån där sund rödflammig ansiktsfärg som bara businessmann-alkisar har. Jag gillar inte dem.