blank

Sitter på Skolan och skriver en uppgift som ska vara inne om ca 2 timmar. Det går inte så bra. Och ikväll är det inventering på det ”riktiga” jobbet och det mina vänner, är tråkigare än döden själv.

Wake-up song: Unida - Trouble

ett å två o tre o fyr

Igår var den värsta arbetsdagen i mitt liv. Sprängande huvudvärk, grumliga minnesbilder och gnälliga kunder. Kunde inte ha vart värre. Men man ligger som man bäddar.

Sitter i skolan och skriver Porträtt och repliker och skit. Det ända som hindrar mig att gå bärsark i ren tristess är det riktigt sköna, soliga vädret. Funderar på om jag ska gå ned på baksidan av biblioteket och göra snöänglar och leka av mig lite. Det är ju inte så att jag har någon värdighet att skydda.

Dagens slumplåt: Babyshambles - Fuck forever.

ahhhhh urghhhhhh

Ok, aj som fan. Allt gick bra tills vi gick vidare från 30årsfesten till Ollan. Någonstans på vägen dit sögs jag in i ett stort svart hål av dum-i- huvudhet. Idag känns mitt huvud som en jävla Maracas. Jag är nog fortfarande full, kommer inte ihåg ett skit och är allmänt jävla tragisk. Dessutom väntar en lång dag på jobbet. Jag ska ALDRIG dricka igen. Hört den förr?

Wake-up song: Funural for a friend - Monsters.

Geezers Need Excitement

Kom precis på att om jag ska redovisa för vilken låt jag vaknar till med hjälp av slumpfunktionen kommer det dyka upp en hel del "guilty pleasures"-låtar och artister. Men men, ingen censur här inte.

Igår var tanken att jag skulle ut och dricka någon pilsner efter jobbet men det blev istället en lugn hemmakväll. Började läsa Dostojevskijs "Brott och straff", en av de böcker som jag köpte på bokrean, och sen var klockan nästan morgon och det var dags att få lite sömn. Men ikväll blir det lite alkohol då vi ska fira min bror som fyllt 30. Ska försöka hålla mig på mattan för att imorgon väntar en lång arbetsdag. Och jag kommer att missa hockeyfinalen. Det brukar betyda att dem vinner.

Wakie-paikesong of the day: Antony and the johnsons - Hope There's Someone.

Bokrea + löning + Fredag= KAOS.

En av få överlevande tack vare min vassa armbågar.

Nu väntar jobbet. Jag hatar mitt jobb.

I filmen om mitt liv.

Vilken skillnad! Förr har jag alltid blivit väckt av min mobil som har en väldigt elak väckarklocka. Men nu blir jag väckt av min nya stereo som har en funktion som gör att man kan ställa in vilken tid den ska börja spela en viss låt alternativt slumpa fram en. Jag har min mp3 kopplad till den och kl sju blev jag väckt av Johnossi's fina Family Values. Det här kommer bli hur spännande som helst. Låten som slumpas fram på morgonen blir min dags soundtrack.

Naturday

Jag behövde inte inventera idag. Tack för det. Istället har jag spenderat dagen med att promenera, läsa och lyssnat på Laid-back Jack Johnson. Jag och Steven little Mc'steven gick en kort promenad och senare gick jag en längre med mig själv. Jag gick förbi den gamla källaren vid skogsbrynet ute vid åkrarna, där jag och Eloff när vi var små, trodde att det helt säkert bodde luffare. Eloff pratade då om att det var där han skulle spela in sin första musikvideo. Jag hade inte fullt så storslagna drömmar, jag kommer ihåg att jag tänkte att det var där jag skulle gömma mig om jag någonsin behövde gömma mig undan rättvisan. Där skulle ingen hitta mig. Gick vidare längs vattendraget och ångrade jag att jag inte tog med mig kameran. Det var ofantligt vackert, faktiskt så vackert att jag tvekade på om jag fortfarande var i Västerhaninge. Bäverspår, sol, vindstilla, pårlande vatten och härlig musik. Jag har helt klart underskattat naturen. Får ta med mig kameran nästa gång.

Jack Johnson

Team manwhore.

Bokrean börjar idag, och jag som varken har busskort eller pengar. Mycket frustrerande. När jag vaknade imorse så började jag fundera på om jag skulle sälja lite grejer på blocket eller någon liknande sajt. Kom fram till att jag inte äger någonting av värde. Förutom mina skivor och möjligen tv-spelen men dem säljer jag inte, no way josé.

Så. Någon som vill köpa en hyffsat funktionsduglig 22åring som gillar mysiga hemmakvällar och promenader på på stranden? Tvåhundra spänn, någon?

Sthlm - California.

Ring- och lillfingret på vänster hand är fortfarande bortdomnade och det är lite läskigt. Tror nog att jag ska ringa något sånt där hejkomochhjälpmig-nummer imorgon och fråga vad det är för något fel på mig.

Hit drömmer jag mig inatt.

Hej Staten, Jag jobbar svart ibland!

Den här dagen vill jag helst glömma. Efter morgonens dyra bussresa spenderade jag resten av dagen i ett smutsigt lager inventerandes muttrar, bultar och annat kul som hör ett bygglager till. Svårförtjänta pengar. Hade det inte varit för min mp3 spelare hade jag med stor risk avlidit där i det illaluktande och slitna lagret i ren depretion.

Dagens bästa Mp3:a. Euroboys - Stockholm.

Katastrofdag.

Kliver på bussen med ett ett busskort som gick ut igår. Frågar chaffisen om jag inte kan få åka med till Centrum så jag kan köpa ett nytt månadskort. Visst, nemas problemas säger han och jag går och sätter mig mitt i bussen. Nu knackar en medelålders man mig på axeln och visar upp sin legitimation. Det är en civilklädd(Undercoverbrotha') SL-kontrollant med kollega som vill se mitt kort. Jag förklarar situationen och hänvisar till chaffisen som jag nu ser sitter och hånflinar i spegeln. Kontrollanterna skriver min bötesnot och chop-chop, 800:- kronor i böter.

Rasande går jag fram till chaffisen och frågar varför i hela helvete han släppte på mig när han visste att det satt kontrollanter på bussen. Han verkar ha tappat talförmågan och levererar endast ett flin tillbaka. Jag har på riktigt aldrig varit så här nära att slå till någon utan att faktiskt göra det. Jag nöjde mig med ett par väl valde ord och det är nästan så att jag ångrar att jag nöjde mig med det. Han var verkligen värd en lavett.

Skörbjugg

Jag känner mig kreativt förstoppad. Jag känner att jag har en hel säck med kreaktivitet gömd någonstans där bakom lungor, njurar och annat som tydligen är viktigt. Jag vill pyssla, klippa, limma, göra en tidning, möblera om, sy, måla världen grön och vit, rita, starta klubb och kanske snickra lite. Men jag hittar varken orken eller verktygen för att göra något av det. Istället spenderar jag ändlösa timmar slösurfandes, tv-tittandes eller sittandes med blicken ut i tomma intet, helt likgiltig och nollställd inför allt roligt som faktiskt finns att göra. Jag har ätit så mycket tråkighet att jag fått skörbjugg. Jag ska försöka att aldrig mer klaga på att jag har tråkigt. Man har ju inte roligare än vad man gör sig. Sägs det.

Hårda bud i mellerud.

Ja, det blev öl igår. Men bara fyra stycken och jag var hemma redan klockan elva. Duktig och tråkig, men jag skulle upp och jobba idag så det kändes bra.

Savants är bra, riktigt bra faktiskt. Vissa låtar är regelrätta hits. Men jag stör mig på den totala avsaknaden av scennärvaro. Det är fyra musikanter som står som om fötterna vore fastcementerade i golvet och armar och höfter vore stelopererade. Det blir lätt lite tråkigt att titta på. I och med att det är vänner man står och ser sänker i alla fall jag kraven lite, men lite underhållning vill jag bli bjuden på. Jag hoppas att de vågar röja lite framöver, eller iallafall visa något slags livstecken på scen. Men rent musikaliskt var det, trots diverse instrument och ljud-strul, som vanligt jävligt grymt.

Titta in på deras sida och lyssna på lite "bredbent specialrock".

Nu ska jag skriva personporträtt, dricka te och lyssna på Dungen, what a saturday night!

Don't blame me.

Det är två dagar kvar på min 14 dagar långa "vita" period. Ikväll spelar mina vänner i Savants på Tantogården. När man lyssnar på Savants drickar man öl. Det är lite som att man har salt på pommes friten, det är liksom så det ska vara. Det är inte jag som kommit på det, det är någonting större än bara du och jag. Så kom inte och säg att jag saknar karaktär som skrotar min vita period i förväg, jag kan inte göra någonting åt det. Det är inte mitt val och inte mitt fel.

Typ.

WHATEVER PEOPLE SAY I AM, THAT's WHAT I'M NOT

Jag tröttnade på min i stort sätt odugliga 10 år gamla stereo idag. Den repar skivor och lever rövare bara man går i samma byggnad som den råkar vara i. Helt oacceptabelt med andra ord. Så jag tog mina sista pengar och åkte och köpte en ny. Jag måste ju kunna dansa, hoppa och sjunga med utan att riskera att skivan förstörs, det är ju nästan en mänsklig rättighet. Och hur ska jag annars vakna till när väckarklockan ringer innan tuppen gått upp? Imorgon bitti är det jag som dansar mig pigg till mediahypade Arctic Monkeys.

Min nya stereo har till och med fjärrkontroll, jag är så jävla modern.

Död hand går.

Min vänsterhand har blivit helt konstig. Den somnade någon gång under eftermiddagen igår och har inte vaknat än. Om det inte vore för den där myrornaskrig-känslan i den så hade jag trott att den var död. Jag kan röra på den men jag har helt tappat känseln i den, jag kan bita i den allt vad jag har, elda på den, slå den i bordet och nypa i skinnet på den tills den blir alldeles röd men jag känner inget. Konstigt, oskönt och lite obehagligt. Hoppas den har vaknat tills imorgon.

Självdestruktivitet alá Bäckström.

Självdestruktivitet alá Bäckström.

Zlatan Ibrahimovic

Och nu har Zlatan rakat skallen. Nu är det klart, det blir VM-guld.

Dagens betraktelser

Rodeoredaktionen skriver att Gringos Zanyar Adami är lite som en Förortsjournalistikens Ebba Von Sydow, och det har dem kanske rätt i.


Som jag skrev tidigare är det de små sakerna i livet som gör det. Det gäller även i negativ bemärkelse. Jag blir tokig på alla satans folk som promt ska gå på pendeltåget innan de som ska av har gått av. Förvånande nog är det inte ungdomarna som har klara brister i denna självklarhet utan det är kärringarna, tanterna med käpp och pälsmössa, damerna med dramatenväska. Alla andra, kids som medelålders, står snällt och väntar på sin tur för att kliva på. Men kärringarna trängs, bökar, stökar och är allmänt osköna när de vägrar att vänta på sin tur.Hade de inte vart så gamla och bräckliga hade jag puttat undan dem och bett de dra åt helvete. Nu när jag tänker på det så kommer jag fram till att jag inte gillar gamlingar så mycket överhuvudtaget faktsikt.


Vem kommer på vad som ska stå på baksidan av mjölkförpackningarna? Idag hittatde jag ett riktigt mästerverk till mjölkförpackningstext:

6 Anledningar att göra tråkiga saker.

1. Visste du att genom att aktivera hjärnan kan vissa hjärnceller nyskapas. Så trimma hjärnan med lite läxläsning.
Ska komma ihåg det nästa gång jag har det motigt med plugget...

2. Diska är hopplöst tråkigt men det finns inga genvägar. Att återanvända smutsigt porslin är inte kul och en årsförbrukning papptallrikar kostar ca 1800kr (Lika mycket som en resa till Paris!)
Köp en diskmaskin. Och förresten, 1800 spänn är det lätt värt för att slippa diska.

3. Att dammsuga intensivt i 2 timmar förbränner lika mycket kalorier som en joggingtur på 1 timme och 8 minuter!
Den som har en så stor lya att det tar två timmar att dammsuga har fanimej råd att anställa en husa.

4. Åka på släkträff är ju sådär, men en undersökning visar att människor som umgås med sina släktingar är både friskare och gladare. Det beror bland annat på att närheten till andra människor ökar produktionen av "må bra"-hormoner i kroppen.
Jag föredrar i allafall puben. Och förhoppningsvist får man där sin del av "må bra"-hormoner.

5. Tänk på att utan tråkiga saker finns inga roliga. Om allt vore jämnkul hela tiden skulle det upplevas som vardag och med andra ord bli - supertråkigt.
Säg det till barnen i krigsdrabbade länder. Cheer up!

6. Det fanns ingen nummer 6, den hade de glömt. Bra jobbat.

Prison Break.

Fiii fan alltså. Jag har gått och småladdat hela dagen. Först på skolan, sen på pendeln hem. Skyndade mig att laga mat och stressade ner sörjan i magsäcken. På med mysbyxor och raggsockor. Fram med Dvdskivan med de 13 Prison Break avsnitten fantastiska Anna gett mig. Vid det här laget är jag så förväntansfull och nyfiken att jag nästan, men bara nästan, dansar en liten dans. I med skivan och dubbelklick på avsnitt 8. Avsnitt 7 såg jag ju på tv igår.

*Det går inte att spela upp CD-skivan. Skivan kan vara smutsig eller skadad.*

Katastrof! Jävla skit alltså, här går man och suktar efter hunken Wentworth Miller en hel dag så slutar det med att det blir ännu en självdestruktiv kväll med Big Brother på Tv:n.
Fiii Fan alltså.

14 vita dagar börjar nu.

Thåström - Söndagmåndagsång

Jag är förövrigt helt ledig idag. HELT ledig, inga måsten, inga tider att passa, inga personer att möta, ingen kurslitteratur att läsa och inga skrivuppgifter att skriva. Det var skönt tills jag klev upp ur sängen imorse, nu är det bara tråkigt. Jag har spring i benen, blir kanske en joggingtur.

Det är de små sakerna i livet som gör det.

Här om dagen var jag och klippte mig. Frisörskan, en söt donna från Åland, tvättade mitt hår och jag var i himmelriket. Jag fullkomligt älskar när det pillas i mit hår. Fantastiskt. Det är verkligen de små sakerna i livet som gör det.

Jag brukar ofta ångra saker jag inte gjort. Ofta är jag för feg för mitt eget bästa. Men den här gången tänkte jag inte ångra mig. Den söta Åländskan och jag småpratade lite medans hon klippte mig och hon var trevlig, så när jag skulle betala så bad jag om penna och papper. Skrev upp mitt namn och nummer och bad henne höra av sig så jag kunde få bjuda på en fika. Jag var sjukt nervös men jag tror jag lyckades dölja de värsta symptomen. Hon har hört av sig och vi ska träffas snart. Känner mig lite stolt att jag vågade. Jag är så sjukt svennig att jag verkligen blir nervös över att vardagsragga lite. Utgången i det här fallet är helt oväsentligt, jag vågade! Tänk vad roligt allt blir om man bara vågar flirta lite, mer nykterhetsragg åt folket!