Post-ironiskt stressyndrom.

Min käre bror Micke's tjej Sussie jobbar på Konsum Slussen. I slutet på förra veckan kom det in en Narkoman dit. Killen snattar och när Sussie försöker hindra honom från att fly från butiken tar knarkarhelvetet fram en spruta och hugger henne med den. Händelsen var med i bla City och ABC-nyheterna. Läkarna säger att risken för att det VÄRSTA har hänt är väldigt liten, men dock, de närmsta dagarna blir en jobbig väntan för henne och min bror innan alla testresultat kommer. Händelsen får mig att tänka efter, jag har trots allt vid upprepade tillfällen hamnat i mindre handgämeng med diverse skumrask på min affär. Är det värt det? Egentligen skiter ju jag i om min chef blir av med lite oxfilé. Men man lackar, när man väl ser att någon har snott något så tänker man inte först, man går direkt till handling. Dumt egentligen, jävligt dumt. Nu är det bara att hålla tummarna för att den där sprutan hon fick i sig inte är infekterad av nått skit.

På tal om ingenting: Jag och Anna var på Bio i fredags. Vi såg "It's all gone, Pete Tong". Filmen handlar om Frankie Wilde, en hyllad topp-dj på Ibiza. Tyvärr blir han drabbad av det värsta tänkbara för en DJ... Vill inte riskera att spoilera något viktigt för er som tänkt se filmen, så jag slutar där. Jag rekomenderar er verkligen att se denna film. Som vanligt när det gäller film håller jag inte alls med kritikerkåren utan jag ger denna sköna Mockumentären 7 läderbögar av 10 möjliga. (varning för mycket vomering, sex, droger och sjuuuka hallisar).

Helgen då, imorgon är det tänkt att vi ska till Kungsträdgården och se något band som Eloff gärna vill se. Sen på Lördag är det ju Trädgårdsrocken samt 30-års fest för min del.