resedagboken

En månad kvar idag. Det slog mig idag att jag verkligen ska iväg. Ett ljus i slutet av en tunnel. Jag har sett kompis efter kompis sticka iväg på resor världen över men själv alltid fastnat med åtaganden i halsen. Jobb, skola, pengabrist och feghet. Nu däremot har min nyfikenhet på annat än stillastående här och en groende vilja till förändring rensat min hals bättre än vicks. Skit i jobbet, skolan kan vänta, pengar löser sig och med en öl innanför västen är även jag rätt modig trots allt. Kan dock inte låta bli att ha lite dåligt samvete för att jag kommer missa en termins plugg. Men jag är värd det här, en resa bort från allt som kväver. En resa som kanske kan påminna mig om det som förtjänar min saknad. Jag har slitit hund och är värd det här.