För en tid sedan släppte Brage Bomben. "En polare från Dalarna ska flytta hit så nu får vi sällskap". Vad fan i hela helvete säger du. Ska vi bo tre personer här? Jag blev arg inombords men sa inget. Men Brage märkte nog. Han var tyst och jag var tyst men det sas en hel del mellan oss i alla fall.
Tiden gick och efter någon dag tänkte jag inte på det mer. Fram tills idag när jag kom hem från Jobbet. Då satt han här, C. Bara på besök över dagen visserligen, han flyttar inte hit förens i slutet av månaden. Vi satt och snackade lite skit och så kom vi in på flytten.
Jag kände hur mina invändningar emot flytten vändes till ett förtjust fnitter i magtrakten. Jag kände hur jag sålde min trovärdighet till lättjan. Men jag gjorde det leendes inombords. Som ett barn som precis hört sin favoritsaga satt jag och tog in betydelsen av de vackra ord C precis yttrat.
"Jag tar med mig min 42" flatscreen och Playstation 3!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar