Sitter och försöker lägga till några tecken i min än så länge väldigt skrala hemtenta. Lyssnar samtidigt på P3 populär med Hanna Fahl. Dogge doggelito är gäst. Han är ett typexempel på en människa jag inte vill tycka om. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det, men det naturliga skulle vara om jag avskydde människan. En skojande pajas som många ropar sell out efter. Men han har ju något. Det något som gjort att han gått från en Albythug i mängden till en multikultiblatte som är djupt rotad i det svenska folkhemmet. Han gick från förortsligist till folkkär innan sista spåret på "välkommen till förorten" han ta slut.
Lyssnar vidare på intervjun och jag kan inte hjälpa att tycka att han är härlig. Han ger ett hycklerifritt intryck och det är mer än man kan säga om de flesta som hörs och syns i media. Istället för att förklara bort faktumet att han syns frekvent i dåliga reklamfilmer söker han nya reklamjobb - live i programmet.
Minns när jag hånglade på stranden nere vid Årsta till tonerna av "Fint väder" för snart tio år sedan. Jag är dock tveksam till om jag är intresserad av att hångla till hans nya singel "Rör på göten", musikaliskt sätt var han bättre förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar